Rasen

Hemland:
Japan

Helhetsintryck:
Japansk spets skall ha ymnig, rent vit päls, spetsigt nosparti, trekantiga upprätta öron och plymförsedd svans som ligger över ryggen. Kroppsbyggnaden skall vara stadig med välbalanserad helhet. Dess harmoniska skönhet utstrålar en energi, värdighet och elegans som är typisk för denna ras. Den får inte vara skällig.

Huvud:
Huvudet skall vara i harmoni med kroppen och måttligt brett och rundat.

Skalle - pannan skall vara måttligt framträdande. Skallen skall vara bredast
i sin bakre del.

Öron - öronen skall vara högt ansatta, små, trekantiga, upprättstående och framåtriktade. De skall inte vara för brett ansatta.

Ögon - ögonen skall vara medelstora, mandelformade, något snedställda
och mörka. Ögonkanterna skall vara svarta.

Stop - stopet skall vara markerat.

Nostryffel - nostryffeln skall vara liten, rund och svart.

Nosparti - nospartiet skall vara spetsigt med något rundad nostipp. Nospartiet
skall vara välbalanserat.

Läppar - läpparna skall vara strama och helst svarta.

Käkar/Tänder - saxbett med vita och starka tänder.

Kropp:

Hals - halsen skall vara medellång med välutvecklad muskulatur.

Manke - manken skall vara hög.

Rygg - ryggen skall vara kort och plan.

Ländparti - länden skall vara bred.

Bröstkorg - bröstkorgen skall vara bred och djup med väl välvda revben.

Underlinje - buklinjen skall vara väl uppdragen.

Svans - svansen skall vara högt ansatt, medellång och buren över ryggen.

Extremiteter:

Framställ - frambenen skall vara raka.

Skulderblad - skulderbladen skall vara väl tillbakalagda.

Armbåge - armbågarna skall vara åtliggande

Framtassar - framtassarna skall vara som kattassar. Trampdynorna skall vara
tjocka. Det är önskvärt med svarta trampdynor och svarta klor.

Bakställ - bakstället skall vara muskulöst.

Knäled - knälederna skall vara för spetshundstypen normalt vinklade.

Mellanfot - hasorna skall vara för spetshundstypen normalt vinklade.

Baktassar - baktassarna som framtassarna.

Rörelser:

Rörelserna skall vara kvicka och aktiva.

Päls:

Pälsstruktur - täckhåret skall vara rakt och strittande. Underullen skall vara kort,
mjuk och tät. På huvudet, öronen, framsidan av benen samt nedanför hasorna skall pälsen vara kort. Pälsen på kroppen skall vara lång och riklig, speciellt från nacken till skuldrorna. På bröstet skall finnas ett vackert krås. Svansen skall ha lång, riklig behåring.

Färg - Rent vitt.

Storlek/vikt:

Mankhöjd
Hanhundar: 30 - 38 cm
Tikar: något mindre än hanhundar

Fel:

Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande
till graden av avvikelse.
• Över- eller underbett
• Svans som är hårt ringlad
• Blyghet, skällighet

Diskvalificerande fel:

• Hängöron
• Svans som inte bärs över ryggen

Nota bene:

Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller extremt skygg
eller om den har anatomiska defekter som menligt kan påverka
dess hälsa och sundhet.

Testiklar:

Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och
normalt belägna i pungen.

Temperament:

Den Japanska spetsen är väldigt mycket hund i förhållande till storleken. Detta är en väldigt pigg och glad hund. Intelligent och har lätt för att lära. "Jappen" är en mjuk hund, som ska uppfostras milt och kärleksfullt, det finns ingen anledning att skrika och gapa åt hunden, då den redan som valp snabbt lägger på minnet vad som är tillåtet och inte. Mjukheten ska inte missuppfattas som vekhet, det är en tuff, framåt och orädd hund.

För den Japanska spetsen är flocken väldigt viktig. Den vill gärna följa familjen överallt, så det kan vara bra att tänka på att vara noga med ensamhetsträningen. Det är en hund med stark självbevarelsedrift och den är oftast inte ett dugg intresserad av främmande människor ute på promenader. Om matte/husse däremot får främmande i hemmet blir den överlycklig! Men det är viktigt att se till att valpen socialtränas.

Familjen ligger som sagt "jappen" varmt om hjärtat. Den älskar att gosa och sitter gärna i knäet och ligger i sängen - tills det blir för varmt! Får de umgås med barn på rätt sätt blir de oftast väldigt barnkära.

Japansk spets är i grunden en vakthund och det bör man ha i minnet om man bestämmer sig för att skaffa denna ras. Den bör få behålla sin instinkt till att varna, men under kontrollerade former.

Hälsa:

Rasen är en frisk och sund ras, utan specifika rassjukdomar och bekämpningsprogram. De har dock, som många andra mindre raser, relativt lätt att få tandsten, så håll tänderna under uppsikt och skrapa vid behov för att slippa problem. Livslängden är ca 13-15 år.

Pälsvård:

Pälsen är otrolig! Jättemjuk, fluffig och vackert kritvit i kontrast till det skarpa svarta ögonen, läpparna och nosen. Många som har "jappe" får höra kommentarer i stil med; "Den där måste du ju bada och borsta varje dag, så vit och ren som den är!"

Det är en vanlig missuppfattning. Sanningen är att pälsen i sig är vatten- och smutsavstötande. När man kommer innanför dörren med sin leriga "jappe" är det bara att ta en microfibertrasa och torka där det behövs och vips så är hunden vit igen! Smuts som inte tas bort med trasan, torkar och ramlar bort av sig självt. Men att torka hunden ren och torr är att föredra, både för att slippa risk för svamp och ett lortigt hem.

Pälsen borstas med karda ett par gånger i månaden och eventuella tovor reds ut med tovdelare. Ingen trimning behövs, men pälsen under trampdynorna bör klippas. Bad vid behov. Fäller 1-2 ggr per år och då är det viktigt att lägga ner lite extra krut på borstningen.

Aktivering:

Den Japanska spetsen är som sagt väldigt alert, lättlärd och arbetsvillig. Utomhus har den en otrolig energi och verkar aldrig bli trött, men inomhus tar den det lugnt och ligger gärna och gosar.

Utöver de vanliga rastningspromenaderna bör "jappen" få en långpromenad, på minst en timme, om dagen. Promenaden får gärna innehålla olika spännande aktiviteter. De behöver även mental aktivering.

Rasen är väldigt flexibel, den ställer i princip upp på allt matte/husse hittar på! Agility passar rasen som handen i handsken, då den är snabb och smidig. Men även andra aktiviteter är uppskattade av "jappen", allt från lydnad till spår.

Trots storleken är den lika tålig som sin "storebror" samojeden, och det går utmärkt att köra drag med en liten pulka eller skrinda. Tyngden ska dock inte vara mer än hälften av hundens egen vikt.

Källa: Hundar i fokus

- TOP-